Pershagens IK, 1993-1997 – Ny klubb, och nära till elitserie avancemang ..
Innan jag påbörjar del.2, så vill jaga bara tacka alla som går in och läser denna bloggserie. Första delen har redan nu, lästs mer än 350 gånger. Hoppas denna del blir lika nostalgisk och läsvärd. De blir mycket om min tid i Pershagen, men en del annat också.
Jag vet att jag kanske inte är den som formulerar mig på bästa sätt, eller stavar rätt till 100%. Men så blir det, när det blir mer och mer minnen att skriva om, och mer och mer text. Håll till godo !! Och skriv gärna kommentarer i fältet längst ner på sidan.
Som jag skrev i 1:a delen av min bloggserie, så gjorde jag ett klubb byte under sommaren 1993, mitt första klubb byte.
Pershagens IK var en ganska ung innebandyförening vid denna tid i Södermanland, men hade ett väldigt bra & lovande lag, med många duktiga spelare, där många av dom hade lirat i högre serie, som t.ex. Patrik Flink, Krister Lindh, Niklas Heikkinen.
Sedan hade dom egna talanger också som, Niklas Berglund, Jens Carlsson, Peter Larsson, Mats Saari, Johan Häggman, Thomas Östholm m.fl..
Detta lag innehöll ett gäng sköna killar & många sköna ledare, och jag stortrivs direkt från start minns jag. De är också vid denna tid, som min pappa Ove Sjöström börjar hänga med på innebandyn, mest för att skjutsa mig till träningar & matcher i början, men snabbt kommer han med i laget som “materialare”. En roll han kommer gå inför med 110% i många år framåt. Vet inte om de var en eller två säsonger vi tränade i Hovsjöhallen med Pershagen, men hur som helst, detta vara väl de enda negativa med att byta klubb så här i början.
I samma veva som jag börjar spela i Pershagen, så kommer jag i kontakt med “keepern” i Hölö SK, Nichlas Linden. Vi blir snabbt väldigt bra vänner & spelade tennis på somrarna som extra träning, och vi snackade mycket innebandy så klart.. Vi brann verkligen för innebandyn, och just målvakts spelet. Vi började ganska snabbt med att ta fram planer på hur vi skulle kunna tillverka en egen målvaktsmask för innebandy, en så skräddarsydd mask för innebandy som möjligt. Men de tog många år och mycket jobb innan vi kom så långt. Mer om det senare i denna del.
1993 börjar jag på ett nytt jobb, och detta kan jag tacka Krister Lindh för. De vara han som ordnade jag så jag kom in på Electrolux huvudkontor i Stockholm som “helpdesk” tekniker på deras IT avdelning. Så jag är evigt tacksam för de Krister, hade aldrig varit där jag är idag som IT konsult utan dig .. TACK.
Första säsongen i Pershagen så har vi en tränare som heter Kjell Berglund, en riktigt tuff & hård tränare/coach, som säger vad han tycker och var känd i innebandy Södermanland, för sitt temperament.
Tyvärr finns det inte mycket resultat & tabeller att hitta från denna säsong, så jag har faktiskt inte riktigt koll på hur de gick den första säsongen för mig i Pershagen (kanske någon annan har koll, skriv i kommentarsfältet då).
Många legender var med och lirade mina första säsonger i Pershagen, t.ex. Per Häggman, Mikael Åsbrink, Jörgen Källström. Dom två första säsongerna delade jag målvakts jobbet med en annan legend, en riktigt skön snubbe Gabriel “Gabbe” Chukri.
Jag tror bilden ovan är tagen under en försäsongs turnering i Falun 1994/95, Tror det är denna säsong som vi får en ny tränare också. Stefan Elisson (längst upp till höger på bilden). Sedan hade vi värvat några nya killar också, bl.a. Stefan Andersson, Ola Näslund och Ove Karlsson
1994 flyttar jag in till en lägenhet i Södertälje. Detta gjorde de mycket enklare för mig att satsa allt på innebandyn, Jag hade nu gångavstånd till våran hall (Västergårdshallen) där vi tränade & spelade matcher.
Säsongen som de gick bäst för oss i Pershagen var 1995/96, Detta är också den säsong jag minns mest ifrån. Men den säsongen kunde blivit helt annorlunda för min del faktiskt. Tror inte de är många som vet om detta, men jag var typ endast några timmar ifrån att göra en övergång till Hölö SK, men den gick aldrig igenom, då övergångs papperna skickades in för sent. På den här tiden skickades övergångar med hederlig riktig brev post, och dom på förbundet gick efter stämpeln på frimärket för att avgöra om den skickats i rätt tid (Lite skillnad mot dagens övergångar). De var vid detta tillfälle jag fick träffa Torbjörn “Tobbe” Jonsson för första gången. Han var hemma i Sverige över sommaren, och de var han som skrev på övergångs papperna ute i Hölö. Men som sagt, de blev ingen övergång.
Nu blev det fortsättning med Pershagen & de är jag idag riktigt glad för. För det blev en helt sjukt bra säsong för oss i Pershagen, där vi föll på målsnöret i kvalet till Elitserien. Ja, vi gick så långt som till kval till elitserien, de var de nog inte många som tippade de inför den säsongen. Säsong var märklig på mer sätt minns jag, de var nämligen FEM lag med Södertälje anknytning i div.1 östra Svealand. Först var de vi då, Pershagen, sen hade Södertälje PIF (Postens IF) som precis ramlat ur elitserien. Sedan hade vi Hölö SK som några år tidigare hade gjort samma sak som Posten, och sedan Södertälje IBF och Telge IBS. De blev många derbyn denna säsong kan man säga. och alla spelade sina matcher i dåtidens Västergårdshallen (Blombackahallen även kallad).
Vi började säsongen riktigt bra och hade 2 segrar. I derbyt mot Hölö SK så höll jag “nollan” (vinst 3-0 – 3.dec). Detta följde jag upp med att hålla “nollan” i derbyt mot Södertälje IBF också (vinst med 6-0 – 19.dec). Minns att jag hade en riktigt bra säsong i målet, där jag spelade dom flesta matcherna.
Seriesegern stod mellan oss och Telge IBS. Serien avgjordes i sista omgången, där de räckte med en poäng för oss, men vi vann stort mot Hölö SK (resultat 8-3), och var nu klara seriesegrare & även klara för kvalspel till elitserien.
Under denna säsong började jag spara på artiklar som skrevs om oss i Länstidningen och andra tidningar. Så jag kommer lägga upp en del artiklar i denna bloggserie. Här nedan hittar ni dom första.
Lite artiklar från denna säsong i Länstidningen (klicka på rubriken för att läsa mer)
– Försvaret, Pershagens segervapen – 4 dec 1995 ..
– Nu har Pershagen grepet – 20 dec 1995 ..
– En riktig målexplosion – 4 mars 1996 ..
Kvalet till elitserien spelades i gruppspel á 3 lag, med dubbelmöten. Vi hade Grimsta AIK & Uppsala City i våran grupp. Vi började hemma mot Uppsala, där de blev en tung förlust med 5-3. Sedan var det Grimsta borta, där blev de oerhört jämnt. Matchen slutade 3-3, där vi tappar en 3-1 ledning tyvärr. Sen i bortamatchen mot Uppsala så hade vi ledningen med 5-2, men återigen så tappade vi till oavgjort 5-5. Minns fortfarande Uppsalas 5-5 mål med 7 sekunder kvar av matchen, ett mål som vi protesterade högt emot, och faktiskt inte skulle godkänts, men nu gjorde de det. Trots de hade vi fortfarande chansen att ta klivet upp i elitserien, men så här i efterhand så skulle vi ha avgjort i matchen borta mot Uppsala.
Nu krävdes de vinst eller oavgjort i sista matchen hemma mot svårspelade Grimsta. Och de är inte lätt att bara gå in och vinna matcher eller spela oavgjort på beställning. Vi var otroligt nervösa inför matchen och de syntes direkt, för vi låg under efter första perioden med 2-0. I andra perioden kom vi tillbaka och de såg riktigt ljust ut när Jens Carlsson gjorde 2-2. Men som i matcherna innan så tappar vi i slutet på matchen, och till slut förlorar vi med 4-2. Inget elitserie avancemang för oss alltså.
Minns att jag efter matchen var totalt nedstämd, helt förkrossad. Satt i flera timmar i skogen (hade ett grymt ställe, ditt jag ofta gick när jag ville samla kraft och låg väldigt när mitt hus) Och där satt jag bara och funderade & grubblade på vad som gått fel, och funderade också på att lägga av med innebandyn helt. Men de gjorde jag inte, och tur var väl de …
Artiklar i Länstidningen från Elitseriekvalet – (klicka på rubriken för att läsa mer)
– En kvalförlust som inte släcker elitserie hoppet – 25 mars 1996
– En poäng från Elitserien – xx mars 1996
– Början i dur – slutet i moll – xx mars 1996
Under sommaren 1996, så hade jag & min kollega Nichlas Lindèn kommit så pass långt med våra egentillverkade masker, att vi hade dragit igång det stora jobbet med att få dom godkända hos SP ( Technical Research Institute of Sweden). De var ett “hästjobb” med att få igenom detta minns jag. 
Men vi lyckades och kunde till slut börja sälja våra masker. Vi fick till och med en artikel i Länstidningen om detta 🙂 “Masken håller – 15 juli 1996“
Namnet på våra masker blev “SPLiTViSiON” och vi skapade oss snabbt ett väldigt bra rykte med våra masker. Många topp målvakter i Sverige valde att spela med våran mask, vi sålde t.o.m. en del utomlands. Då både jag och Nicke spelade innebandy och hade våra vanliga jobb att sköta, så tog Nicke`s pappa Kjell Lindèn över detta jobb med företaget allt mera. Han drev detta & gjorde ett otroligt stort jobb med att få ut så många masker som möjligt på marknaden.
Säsongen 1996/97 skulle bli min sista i Pershagen, inget jag visste när den startade dock. Denna säsong fanns det 4 lag med Södertälje koppling i div.1 östra Svealand. Pershagen, Telge IBS, och sedan hade de sket en sammanslagning mellan Södertälje IBF & Hölö SK, de nya laget hette Hölö/Södertälje IBF (detta lag skulle nästkommande säsong bli Södertälje IBK) och sedan hade Nykvarns IF tagit klivet upp i div.1.
Denna säsong gick det väldigt tungt för oss i Pershagen. Vi blandade resultaten ganska friskt, trots att vi hade värvat en del riktigt bra spelare till denna säsong, bl.a. bröderna Wahlgren (Niklas & Sebastian) Peter “PB” Blomqvist och Hans Lindh från Södertälje IBF. Sebbe & Hasse blev jag riktigt goda vänner med, vi spenderade mycket tid ihop vid sidan av innebandyn (dessa killar kommer dyka upp senare i min bloggserie). Blev många äventyr med dessa killar ute i Södertäljes nattliv 🙂
De blev så illa med resultaten, att vi var tvungna att vinna sista matchen mot Telge IBS för att säkra kontraktet i serien. Men vi vann med 5-3, och kontraktet i div.1 var räddat. Hölö/Södertälje IBF vann serien strax förre Telge IBS. Detta betydde att Hölö/Södertälje fick kvala till elitserien denna säsong, och dom lyckades med att kvala sig upp till elitserien. Precis de som vi i Pershagen inte klarade säsongen innan. Detta var otroligt stort för innebandyn i Södertälje.
Lite artiklar från denna säsong i Länstidningen (klicka på rubriken för att läsa mer)
– Svängigt och spännande – 28 okt 1996
– Pershagen plockade fram skönspelet – 17 feb 1997
– Telge föll på mållinjen – 1 mars 1997
Efter säsongen så kände jag att jag verkligen ville prova på elitseriespel. Och nu fick jag verkligen chansen, då Hölö/Södertälje hörde av sig ganska direkt efter att de blev klart att dom kommande säsong skulle spela i just elitserien. Så jag tackade ja, och min tid i Pershagen var över.
Med en snabb tillbakablick, så var min tid i Pershagen ett STORT steg framåt för mig, både privat & sportsligt.
Så jag har många att tacka från denna tid.
Stort TACK !!
Slut på del 2 – I nästa del fortsätter jag min innebandyresa med Södertälje ROCKETS.