Gjelleråsen IF – FIGHTERS, 2006-2009 + 2013

Flytten till Norge & spel i Gjelleråsen IF är en av de bästa åren i mitt liv, så denna del i min “bloggserie” om Gjelleråsen och mitt liv i Norge, kommer att delas upp i minst 3 delar. Finns så otroligt mycket att berätta om.

Del.1 – Flytt till nytt land & ett helt annan nivå på tänket kring hur ett elitserielag sköts.

Efter en “kort” och lite speciell säsong i elitserien med Södertälje ROCKETS, så väljer jag att flytt utomlands. Ny klubb blir norska elitserielaget Gjelleråsen IF eller “GIF Fighters” som laget också kallas. Ett lag som håller till en liten bit nordost om Oslo (ca 3mil). Den person som får mig att hoppa på detta äventyr, är min gamla tränare i Södertälje ROCKETS, Stefan Åsbergh. Han hör av sig till mig redan efter säsongen tagit slut med Södertälje, och i början på sommaren åker jag & Johnny Norrbom (Nykvarns IF) och Stefan över till Norge för ett provspel & ta ett litet snack med dåvarande sportchef, Roger Haraldsen i Gjelleråsen.

Detta besök resulterar i att jag väljer att skriva på för Gjelleråsen kommande säsong, och detta beslut är nog de viktigaste och bästa jag gjort i mitt liv. För detta beslut resulterar i en rad många underbara händelser i mitt liv under de år jag bor i Norge, som gör att jag är den jag är idag.

Så redan i juli går flyttlasset till Oslo. Jag har efter att jag skrev på för Gjelleråsen fixat mig ett jobb i Oslo (El-Kjøp) samt en lägenhet inne i Oslo. Jag valde att bo inne i Oslo för att ha nära till jobb och själva staden. Men detta innebar att jag fick åka några mil till hallen där vi tränade & spelade matcher. Men detta såg jag inte som ett problem, då coach Stefan bodde ganska nära mig. Han bodde till och med i min lägenhet till en början, tills han hittade en egen. Efter att allt var avlastat, och min pappa & Stefan åkt tillbaka med flyttbilen till Sverige, så satt jag där .. helt själv i ett helt nytt land och i en helt ny stad, och kände typ ingen. Tur att träningarna med laget snart kom igång.

Första tiden i Norge, minns jag att jag hade otroligt svårt med att få till mitt målvakts spel, de fanns liksom inga grunder i lagets spel. Men de var kanske inte så konstigt, då vi fick bygga upp ett helt nytt lag. För när jag & Stefan kom till dom första samlingarna, så märkte vi ganska snabbt, att spelartruppen inte var som den var utlovad. Tror att spelartruppen endast var 8-10 man i början, och ett arbetet med att hitta spelare som vi kunde värva startades direkt. Sportchefen fick sparken, och in i laget kom en ny sportchef. Jonny Aas hette han och tog genast tag i bitarna kring laget som saknades. Jonny kom att bli en otroligt viktig person i detta lag, han var en oerhört pådrivande person, ställde upp i alla lägen och fixade allt som behövdes. När vi sedan fick ihop ett lag, så skulle vi ju också få till spelet, med i princip ett helt nytt lag. Mycket fokus lades på försvaret, och de tog tid. De killar som var kvar i truppen från föregående säsong var t.ex. Tommy Midtsveen, Atle Bjørnseth, Thomas Thomassen, Thomas Karlsen, Hans R, Wilhelmsen, Tu Tran Minh, Fredrik Blikseth och några fler. Några nyförvärv som kom var t.ex. Marko Länsman, Thomas Bakkene. Sen lyftes det upp många duktiga juniorer som t.ex. Thomas Aas, Jonas Junge, Alexander Texnes, Fabian Berg. Vi hade i laget en grym materialare vid namn Morten Hoem, han fixade allt man bad om, och då menar jag allt.

Min första match någonsin för GIF, blev i försäsongsturneringen “Exel Tiger Cup” i Drammen. Jag hade fortfarande hade svårt med de norska spelet och hade svårt att hitta en jämn nivå i mitt spel, men de gick hyfsat bra ändå och resulterade i vinst mot ett mycket bra Nor-92 IBK (3-2). Jag stod även andra gruppspelsmatchen, och där gick det bättre, vinst mot Sola IBK (5-1). I match tre fick min kollega stå, Fredrik Blikseth och vi vann med 4-1 (minns ej lag). Sedan blev det dock för tufft i kvartsfinalen mot Fjerdingby IBK. Jag spelade denna match, men tyvärr så var vi riktigt dåliga i denna match, försvaret var uselt. Så det blev förlust med 4-2.

Försäsongs turnering nummer två, blev “Plankecup” i Fredrikstad. Vi vinner första matchen mot elitserielaget Tunet med 5-3, och jag börjar komma in i spelet mer och mer. I match nummer två, möter vi div.1 laget Drammen och nu spelade vi riktigt dåligt, vilket resulterade i en förlust med 3-1, (jag spelade ej denna match). I match tre vinner vi en tuff match mot div.1 laget Mållös (5-4), en match där vi låg under med 4-2, men kunde vända matchen och vinna.
I semifinalen mot Slevik så börjar vi bra, men helt plötsligt så tappar vi snabbt till 0-3. Jag börjar denna match på bänken, men vid 0-3 får jag hoppa in. Får dock en dålig start då vi tok slarvar på ett frislag och Slevik kan göra 4-0. Sedan tar vi tag i spelet och gör en klart bättre andra del av matchen, tyvärr blir det förlust med 6-3. Och turneringen över för våran del.

Nästa match för min del blev seriepremiären i norska elitserien, och den kunde inte bli bättre än den blev. Vinst i hemmamatchen mot Bækkelaget med hela 9-3. Den hemma premiären minns jag än idag. Fick för första gången spela en match i våran hemmaarena “Li Hallen”. Och jag blev så positivt överraskad minns jag, En “hejar klack” som höll igång hela matchen & dom hördes verkligen, med sina ramsor & trummor, och de var nästan helt fullsatt i hallen (lite över 200 pers.).

Seriematch nummer två var också en hemmamatch, mot seriefavoriterna Sarpsborg Sharks. På förhand var jag riktigt orolig för denna match, för jag visste fortfarande inte vart vi stod som lag i den norska elitserien detta år. Alla så kallade “experter” hade tippat oss i botten av serien, då vi hade tappat många bra spelare, där av tre stycken landslagsspelare. Men samtidigt visste jag att vi hade ett jäkla hjärta i laget & det kan man gå långt på.
Hur gick matchen då. Vi börjar bra, men dom gjorde tyvärr 1-0 på straff. Sedan var det jämt i matchen tills 3:e perioden började. Sarpsborg ledde i detta läge med 3-2, och då rasar det totalt i några minuter för oss och Sarpsborg får enkelt göra 4-2 och 5-2. Stefan “Coach” Åsbergh tar “timeout” och ger killarna en ordentlig utskällning så hela läktaren hör minns jag. Efter denna utskällning så är laget som ett helt nytt lag. och vi spelar nästan ut Sarpsborg stundtals. Tyvärr så åker vi på en utvisning när vi spelar som bäst, men vi hade ju en kille i laget då som heter Tommy Midtsveen. Och denna kille var OTROLIG bra, jag hade aldrig spelat mot en så avig & teknisk spelare som honom. Han spelade med ett HELT SPIK RAKT blad (ja, precis som Ketil Kronberg) och han va lika bra åt båda hållen.
Åter till matchen … Jo, Midtsveen gör då 4-5 i “boxplay”. Vi fortsätter att pressa på efter detta mål, och när vi sedan blir fem man på banan, provar vi med att ta ut målvakten (jag) och jag hinner knappt komma in i båset förrens vi gör 5-5 när det endast återstod 44 sekunder av matchen. Matchen slutar 5-5. En sjukt bra start på serien för oss. Vi vann match nummer tre, hemma mot Sagene med 5-3. Jag blev matchens lirare i denna match.

För er som inte vet de, så började faktiskt jag min “blogg” (den ni läser nu) när jag flyttade till Norge. Så vill man verkligen läsa detaljer om många av matcherna jag spelade i norska elitserien, så kan man gå tillbaka till början av mina inlägg och läsa där, riktigt kul läsning i många fall kan jag lova 🙂

Efter våran super start på serien, så gjorde vi en riktigt dålig match borta mot Fredrikstad, men vi följde upp det med en stark hemma seger mot Tunet (9-5), där vi vann sista perioden med hela 6-1.

Vid den här tiden hade jag ordnat mig ett nytt jobb på VIA Travel i deras IT support, deras kontor låg nere vid Akkerbrygge, och detta jobb trivdes jag otroligt bra med. Får ge ett extra stort tack till Roy Arne Jacobsen, som var den som ordnade detta jobb till mig, TACK!

Innebandyn rullade på och nu hade jag för första gången haft besök av kompisar från Sverige också, de var PC (Anders Carlsson) & Palmen (Anders Palm) som blev dom första som hälsade på.

I november & december minns jag att vi hade väldigt många matcher på kort tid, detta tog hårt på laget och vi blandade resultaten och insatserna ganska friskt. Innan jul avslutade vi med en borta match mot Sagene. En kul grej jag minns från denna match var att vi låg under i matchen med 2-1. Tommy Midtsveen var riktigt bra som vanligt, och jag lovade honom i pausen inför andra perioden att han skulle få en julklapp från Sverige om han gjorde två mål till (han hade gjort första målet) och självklart gjorde han de, vi vände matchen till en 3-2 ledning. Matchen slutade dock 5-5. Efter denna match var det jul uppehåll, minns inte exakt vart vi låg i serien vid denna tid, Men efter en bra start, hade vi nu börjat blanda resultaten lite.

Efter nyår fortsatte tyvärr våra blandande insatser. I många matcher satte vi oss själva i svåra lägen, genom att börja matcherna dåligt. Ibland räddade vi det genom kämpa och slit, som matchen borta mot Tunet, där vi vände underläge 1-3, till oavgjort 3-3 med endast några sekunder kvar.

En annan match jag har speciella minnen ifrån är hemma matchen mot Sveiva, där jag verkligen fick känna på hur dålig domar nivån kunde vara i Norge. Minns jag hade en diskussion med ena domaren efter en situation (ribbskott och ut) och domaren jag pratar med står bakom mål, så jag står vänd mot honom, men samtidigt som vi pratar, så startar Svieva spelet och gör mål, och de blir godkänt, trots att jag står och pratar med domaren. Men efter målet påstår domaren, att han inte pratat med mig ?? En helt sjuk händelse. (läs mitt blogg inlägg här om detta) Vi förlorar matchen med 6-8.

Ett annat roligt minne var bortamatchen mot Sola (Stavanger) Jag satt på bänken den matchen, och vi vann med hela 17-6. Men de jag minns mest av från denna match, var antalet åskådare .. 11 stycken.

Vi avslutar seriespelat med en vinst borta mot Greåker med 6-2, vilket gör att vi klättrar lite i tabellen och hamnar till slut på en helt klart godkänd 6:e plats i serien. När sedan slutspelet lottades, så fick vi Greåker i kvartsfinalerna (bäst av 3 matcher). Vi gör en riktigt bra första match borta i Greåker, men förlorar tyvärr med 3-4 efter “sudden straffar”. Match nummer två förlorar vi med 4-6 efter en lite mindre bra insats.
Min första säsong med Gjelleråsen är över, men med tanke på hur säsongen började, då vi nästan stod utan lag, så får vi absolut godkänt.

Minns att jag direkt efter kvartsfinal förlusten bestämde mig för att förlänga mitt kontrakt med Gjelleråsen, de var liksom aldrig något tvekan. De blev till och med ett 3 års kontrakt.

Som sagt .. ju mer man skriver, ju mer minns man.

Slut på del 7 – Jag bryter här och säsong nummer två i Gjelleråsen kommer i nästa avsnitt i min blogg serie ..