Glömde bort publicering av första delen helt .. Men här kommer den, en dag för sent .. Håll till godo
Nykvarns IF – 1987-1993 – Vi börjar från början …
När jag började med innebandy 1987 så var innebandyn en ganska ung sport. Laget jag började min karriär i var så klart Nykvarns IF. Dom höll till i Södermanlands div.1, jag har för mig den kallades så. I detta lag gjorde jag min seriedebut någon gång under 1987. Minns inte exakt när det var, bara att de var en bortamatch mot Katrineholm, och vi vann. I Nykvarn på denna tid fanns det många legender som t.ex. Göran Modin, Patrik Ruderer, Tommy Zetterberg, Jörgen Sjöström och många fler. Jag minns dock inte namnet på alla. Dessa killar hade lirat några år innan jag började spela. Personen som höll i allt på den tiden kring föreningen var Rolf Karlström, det var han som drog igång vårat “B-lag” också. Utan “Roffe” så hade aldrig Nykvarns IF kommit så långt som dom är idag, detvar han som lade grundstenarna för denna förening på senare delen av 80-talet.
I det gäng som började samtidigt som mig, så var det andra sköna kända innebandy profiler; Daniel “Degen” Karlsson, Fredrik Olausson, Joakim Björk, Mattias Larsson, Daniel Ruderer, Fredrik Helenefors och många fler. Vi fick börja lira i det så kallade “B-laget”. Vi fick alltså inte lira direkt i “A-laget” med dom andra killarna. Om jag inte minns helt fel, så fanns det ingen serie i Södermanland för oss i “B-laget” denna säsong. Så vi spelade bara turneringar har jag för mig (men jag kan ha fel). Men jag fick som sagt göra debut i “A-laget” senare den säsongen 1987. Jag tror faktiskt jag var den första från “B-laget” som fick prova på “A-lags” spel.
Som det syns på bilden ovan, så var vi uppdelade i två lag till en början. De “vita” killarna var dom nya “B-laget”.
När jag började spela så stod jag i mål utan mask/hjälm då det inte fanns någon regel på att man var tvungen att ha det. Men redan andra säsongen började jag leta efter alternativ och hittade en hederlig gammal CCM Hockey mask (den till vänster på bilden). En liknande typ som Pelle Lindbergh spelade med i NHL. Denna mask har jag faktiskt kvar i källaren hemma, på min “Memory Wall of Masks”. Någon säsong senare kom “Mylec” masken (den till höger på bilden) och den körde jag med ett tag, men var inte riktigt nöjd med passformen. Det var nu mitt experimenterande med målvakts masker började. Jag började även måla mina masker själv, något jag skulle göra några år framåt.
1987 började jag också på Scanias Industriskola och kom då i kontakt med flera spelare från Hölö SK, som under denna period var det klart bästa laget i Södermanland. Hölö SK spelade då i den högsta ligan i Sverige, “Riksserien” tror jag den hette då. På den tiden såg man verkligen upp till Hölö spelarna, dom var innebandykungar i Södermanland.
Redan efter någon säsong i Nykvarn, så hade jag en fast plats i “A-laget”. Jag minns många matcher i underbara Turingehallen, som på den tiden var våran hemmaplan. Publiken fick stå efter väggen med ribbstolarna i ryggen eller sitta på bänkar. Det va sjukt tajt från sargen till publiken kan man säga. Många tuffa matcher blev det där, speciellt då man mötte Södertäljelagen som fanns då, Södertälje IBF, Postens IF och Pershagens IF. Det började också komma en del unga spelare underifrån i Nykvarn och jag tror att det startades ett juniorlag ganska tidigt, och där fanns de killar som skulle gå långt inom innebandyn t.ex. Oskar Fagerlund, Magnus Hultqvist (eller Magnus Karlsson som han hette då).
Jag minns inte riktigt vilka tränare jag hade under denna tid, men en minns jag; Mikael “Micke” Wahlbom, och han var riktigt bra. Han hade tränat hockeylag innan han provade på innebandyn, och jag tror han var den som lade grunden för många bra killar i Nykvarn som spelade innebandy då.
Ett speciellt minne jag har från min tid i Nykvarn var en turnering – Stjärncupen 1991. “Balroghypen” hade precis startat i Sverige. Under Kristi Himmelfärdsveckan och den magiska Stjärncupen, en dygnet runt-turneringen, var hela Innebandysverige samlat. Alla snackade om Balrog! Deras klädstil och attityd var något helt nytt. Minns att hallen vi spelade i var fylld till bristningsgränsen då alla ville se Balrog, med stjärnor som Jonas “Silen” Eriksson, Thomas “Brolle” Brottman, Conny Svensson, Christian Hellström och sist men inte minst Bruno Lundberg.
Mitt stora minne från matchen vara att vi spelade otroligt bra och höll jämna siffror med Balrog. Och när Balrog fick en straff, så kliver han fram, lagets stora profil “Bruno Lundberg”, som var känd för sina “moonwalks” när han gjorde mål. Jag räddade straffen, men tyvärr förlorar vi matchen till slut med 4-3 (om jag minns rätt). Jag minns inte exakt hur långt vi gick i turneringen sen. Balrog spelade hem 38 000 kronor när de besegrade Fornudden inför riktig storpublik i finalen.
Något som kanske inte många vet om, är att jag under säsongen 1992/93 jobbade extra på Södermanlands Innebandyförbund. Dom hade nämligen under denna tid sitt kansli i Nykvarn. Det var Roffe Karlström som hjälpte mig att få extra jobb där.
Under säsongen 1992/93 så är jag med och drar igång Nykvarns första damlag på innebandysidan. De är jag och Christian “Chrisse” Silvergren, som drar i trådarna. Det blir dock inget seriespel första säsongen, utan vi spelar matcher i någon slags Korpserie för tjejer i Södertälje.
1993 är vi med i Stjärncupen igen. Detta kom att bli det sista jag gör i Nykvarn för denna gång. Under sommaren gör jag ett klubbyte till Pershagens IK, minns inte riktigt hur den övergången eller händelsen gick till, men tror jag blev uppringd av någon i Pershagen och dom ville helt enkelt värva mig. Det var ju inget beslut som någon i Nykvarn gillade kan jag säga, det var ju en övergång till en av dom värsta lokalkonkurrenterna.
Slut på del 1 – I nästa del fortsätter jag min innebandyresa med Pershagens IK