Södertälje IBK – ROCKETS, del 3: Tillbaka i elitserien.
Inför återkomsten till elitserien förstärktes laget ganska mycket. Patrik Nilsson (Karlstad), Anders Öhman (Haninge), Johan Rönnqvist (Finspång), Mikael Jacobsson (Högdalen) och Mikael Johansson (Järna). Patrik “Putte” Nilsson värvades in som målskytt, Anders Öhman värvades in för att förstärka upp målvaktssidan och för att ge mig tuff konkurrens om förstaplatsen i kassen, Johan “Runken” Rönnqvist med mycket elitserierutin, Mikael Jakobson som var högerfattad, vilket vi saknade i powerplay, och tillslut Mikael Johansson, en ung kille från div3, en riktig virvelvind. Lite närmare seriestart lyckades vi värva in en norsk landslagsspelare, Per-Kristian Fladset från Tunet och även Fredrik Lundqvist (minns inte från vilken klubb han kom). Precis innan serie start blev det även klart med Kim Callin från AIK. Alla killar som kom in till denna säsong passade verkligen in på alla sätt och gjorde ett bra lag ännu bättre.
En ny tränare fick vi in också, Stefan Åsbergh från Storvreta, en riktigt bra förstärkning och avlastning för Bruno Lundberg. Ny matcharena för våra hemmamatcher blev det också. Tillbaka till Täljehallen och parkettgolvet.
Vi började serien med ganska blandade resultat och efter 10 omgångar hade vi fyra vinster och tre förluster i förlängning, samt en oavgjord och endast två förluster under ordinarie matchtid. Detta var riktigt bra med tanke på att vi var nykomlingar i elitserien. Efter omgång 10 hade vi vunnit fyra raka matcher och vi hade en otroligt bra känsla i laget. Vi vinner t.ex. borta mot Balrog med 4-2 och hemma mot AIK med 6-5, båda topplag i serien. Efter detta kom en lite tyngre period med några förluster, men efter hemmamatchen mot Skellefteå, som vi vann med hela 11-2,så kom vi igång igen. Vi såg ganska klara ut för att gå till slutspel, men så kom en onödig förlust mot bottenlaget Finspång i omgång 27 (förlust 4-3). Men vi tog revansch redan i omgången efter i bortamatchen mot topp laget AIK (vinst 9-6) och nu såg det genast bättre ut. Men de blev ändå tajt inför slutspurten av serien, skulle vi verkligen gå till slutspel eller inte? Först blev det förlust mot Balrog i näst sista omgången (2-3), och sedan i sista matchen mötte vi Järfälla borta, och dom låg precis under strecket efter oss, men vi hade bättre målskillnad och klarade oss tack vare det. Det blev en förlust med 6-3, men var nu klara för slutspel!! Första gången i innebandyhistorien som en nykomling gick till slutspel. Imponerande gjort av oss!
I kvartsfinalen valde Balrog oss som motståndare, och dom två första matcherna blev otroligt tuffa och tajta. Trots stora siffror i första matchen (förlust 11-2) tyckte jag att vi hängde med bra, och i andra matchen hemma i Täljehallen var vi riktigt nära att vinna, men de blev tyvärr förlust med 4-3. Nu var vi tvungna att vinna tredje matchen, men Balrog var för starka och vann med hela 10-4 och säsongen var över för våran del.
Artiklar i Länstidningen från säsongen 2003/04 (klicka på rubriken för att läsa mer)
– Kampen över för i år – 21 mars 2004
– Tung hemmaförlust för Rockets – 22 feb. 2004
– Skellefteå inte för tungt – 16 jan. 2004
– Sagan om Rockets fortsätter – 24 nov 2003
– Rena raketvändningen – 22 sep. 2003
– Han skall leda Rockets i eliten – 22 aug 2003
De var sista delen av min tid i ROCKETS. Nä, inte riktigt faktiskt, jag skulle komma tillbaka till ROCKETS någon säsong senare, mer om de i en annan del av min bloggserie. Inför säsongen 2004/05 valde jag att varva ner med innebandyn lite då jag hade tappat känslan för att ha roligt på planen. Jag valde att spela i ett nytt lag, Turinge IBF i Nykvarn. Min bäste vän från barndomen, Niklas Sjögren gjorde en ordentlig satsning inför den kommande säsongen och den satsningen vill jag hänga med på.
Slut på del 5 – I nästa del fortsätter jag min innebandy resa med Turinge IBF – MINERS